Environmental collaborative governance in large carnivore management: Policy and institutional design, administrative leadership and stakeholders
Abstract
Managing the complex socio-ecological conflicts over the presence of large carnivores and disagreement about the burdens and benefits of conservation initiatives without destroying neither wildlife nor human viability and welfare, requires a delicate balance between local concerns for rural communities´ survival and property vulnerability alongside with international concerns for saving threatened species. Environmental collaborative governance, mostly in terms of decentralization and inclusion of stakeholders, has therefore increasingly become advocated as a useful way of handling conflicting goals, balancing different interests and reconciling local concerns without compromising wildlife population viability.
This project compares four cases of environmental collaborative governance that have been initiated to promote large carnivore recovery amidst many human land uses in Finland, Norway, Sweden and Michigan, United States. By combining expertise from three disciplines, political science, public administration and social anthropology, this research project wil synthesize and advance knowledge on the challenges, incentives for and constraints on collaborative governance. A comparative and interdisciplinary multi-case study design will be used. The research methods include narrative methodology, participant observation at meetings and document analysis.
Medverkande
Annelie Sjölander-Lindqvist (forskningsledare)
Serena Cinque
Camilla Sandström
Populärvetenskaplig beskrivning av projektet
Rovdjurens närvaro och existens i naturlandskapet är ett kontroversiellt ämne. Från att i det närmaste ha varit utrotade finner vi att rovdjuren ökar i antal och breder ut sig geografiskt. Samtidigt innebär tillväxten ökade konflikter mellan människor då rovdjurens närvaro förorsakar problem i lantbrukssamhället, i skogslandskapet och i renbetesområden. Politiskt har det därför lyfts att rovdjursförvaltningen måste söka skapa möjligheter för människans samexistens med rovdjuren.
Den diskussion som föranletts av rovdjurspolitikens implementering har utöver den mer grundläggande och övergripande frågan om människor och rovdjur kan samexistera också handlat om berörda gruppers känsla av utanförskap och marginaliserade positioner, följt av naturresursförvaltningens bristande förmåga att hantera de politiska kraven på delaktighet i beslutsfattande processer. Behovet att hitta nya verktyg för dialog har därför blivit en viktig utgångspunkt för det politiska och administrativa arbetet inom rovdjursförvaltningen. Regionalisering och förstärkningen av lokal delaktighet och inflytande i beslutsfattande är idag ett centralt inslag i rovdjursförvaltningen världen över. Huruvida rovdjursförvaltningen uppfattas som legitim av berörda aktörer och intressenter råder det dock oklarhet kring.
Med utgångspunkt i fyra olika kollaborativa lösningar och fyra länder - Finland, Norge, Sverige och Michigan i USA - undersöker detta projekt de utmaningar, hinder och möjligheter som rovdjursförvaltningen möter i genomförandet av kollaborativa åtgårder. Projektet tar sitt avstamp i den tidigare förvaltningens bristande förmåga att skapa acceptans för rovdjurens närvaro i landskapet. Trots insatser för att stärka lokal delaktighet och insyn i förvaltningen av varg och andra stora rovdjur kvarstår sociala konflikter mellan grupper som värnar rovdjurens rättighet att finnas i den svenska naturen och grupper som ser lokala traditioner och livsstilar som hotade av dess närvaro i landskapet.
Projektet omfattar 4 delstudier. Socialantropologi, statsvetenskap och offentlig förvaltning utgör projektets disciplinära inramning vilka används för att belysa och jämföra (1) hur de fyra länderna har valt att utforma policies och institutioner i syfte att balansera olika intressen och krav, (2) hur det administrativa ledarskapet hanterar och löser den spänning som föreligger mellan förvaltningens olika roller, mångtydiga regler och mångfasetterade intressen i de fyra länderna, samt (3) hur lokalsamhällets olika intressegrupper och intresseorganisationer förstår och motiverar deltagande i rovdjursförvaltningen. Avslutningsvis besvaras vilka skillnader och likheter vi hittar mellan de fyra studerade fallen.
Projektet omfattar tre år och använder kvalitativa metoder i sina undersökningar. Textanalys, intervjuer och deltagande observationer används för den empiriska insamlingen. Vi intervjuar jägare, lantbrukare, intresseorganisationer, politiker, tjänstemän och boende i berörda länders förvaltningsområden för att nå en djupare förståelse för deras syn på deltagandeprocesser. Deltagande observationer genomförs på förvaltningsmöten där de olika berörda grupperna möts. Vi observerar också möten på lokal nivå för att nå insikt i lokala meningsbyggnadsprocesser.
Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring genomförandet och organiserandet av deltagardemokratiska, kollaborativa åtgärder. Vi når ytterligare insikter kring hur deltagande förstås och motiveras av de involverade parterna samt begränsingar och möjligheter avseende deltagardemokratiska processers legitimitet och effektivitet.