Organized professions. A study of school reforms

Den svenska lärarkåren är en yrkeskår som ständigt tycks vara under omvandling. Från att under en lång period ha gått mot en ökad avprofessionalisering av läraryrket så tycks ambitionen i svensk skola nu vara att återupprätta lärarnas professionella status. Detta sker bland annat genom återinförandet av förstelärare och lektorer. Ambitionen är att genom tydliga karriärsteg stärka den professionella utvecklingen inom skolan och på så sätt förbättra skolans resultat (som kritiserats utifrån bland annat Pisa-undersökningen). Tanken är att lektorer och förstelärare ska leda och utöva inflytande över sina kollegor, till exempel genom att "coacha andra lärare", "initiera pedagogiska samtal" eller "initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen". Reformen kommer alltså inte bara att påverka lärarkårens professionella status i samhället, utan är framför allt riktad mot hur undervisningen organiseras på enskilda skolor.

Styrningen i skolan har under de senaste decennierna i stor utsträckning handlat om att reglera lärares undervisningspraktik, vilket bidragit till en avprofessionalisering. Detta har bland annat skett genom en ökad fokus på resultatstyrning i form av mål- och prestationsuppföljning. Det har också kommit en ökad regelstyrning i form av olika slags "management" såsom lean och rapporteringssystem. Regelverken har förändrats så att maktrelationerna mellan olika yrkesgrupper i skolan påverkats, där rektors och administratörernas positioner har stärkts på bekostnad av lärarnas. Vidare har inslagen av marknadsstyrning ökat genom konkurrensutsättning, vilket skapat krav på marknadsföring och kundfokusering.

Flera iakttagelser gör lektors- och förstelärarreformen särskilt intressant ur ett styrnings- och organiseringsperspektiv. För det första är initiativet intressant eftersom det bryter mot tendensen till avprofessionalisering. För det andra så organiseras professioner traditionellt sett fristående från enskilda arbetsgivare. I detta fall rör det sig emellertid om en professionalisering som helt sker inom ramarna för den befintliga organisationen. För det tredje sker reformen i en skola där motstridiga styrlogiker samtidigt tillämpas i verksamheten. Ett införande av förstelärare och lektorer, med sin tvetydiga position i relation till såväl byråkratisk som professionell hierarki, innebär att etablerade strukturer och maktförhållanden påverkas eller rent av hotas. Lärare, administratörer och rektorer måste på olika sätt hantera konflikten i den organisatoriska vardagen. Komplexiteten är omfattande och utfallet oklart. I den komplexa styrningsmiljö som svensk skola utgör är det alltså angeläget att studera de organisatoriska konsekvenserna av en reform som avser styrka professionen.Frågor kring vilken typ av professionalism som skapas, hur den påverkar maktförhållanden mellan olika aktörer, hur den förhåller sig till andra styrningsmekanismer samt hur den påverkar det faktiska pedagogiska arbetet, blir viktiga att besvara.

Syftet med studien är att generera mer kunskap om vad som händer vid ett försök att organisera och styra genom att aktivt intervenera för att stärka en profession. Samtidigt är detta ett exempel på en mer generell problematik kring förhållandet mellan marknadsorientering, extern kontroll, byråkratisk styrning och professionalisering i välfärdsyrkena. Studiens slutsatser rör därför inte bara organisering av skolan utan har en bredare relevans för diskussionen om välfärdens organisering. Ambitionen är att lämna ett bidrag till diskussionen om förutsättningarna för professioner i offentlig sektor. En andra ambition är att bidra till en kritisk granskning av de reformer som initierats och som syftar till att stärka lärarna som profession och i förlängningen förbättra de svenska skolornas resultat.