Political representation of future generations: Sustainability in political language, France 1780–1850
Abstract
In an increasingly potent technological society, our impact on future people and their conditions of life grow. This has spurred an interesting discussion in the field of political theory. The issue is intertwined with a fundamental notion underpinning our political culture, namely that of political representation.
In this project, the issue of political representation of future generations and the nature of our obligations towards them is instead approached from a historical perspective. Using methods from conceptual history, the study examines the changing concern for future generations as embedded in French discussions on sustainable forestry 1780--1840. Since forests grow slowly, planning for them inevitably directs attention to posterity. Forest management is therefore an area in which changing concerns for future generations can be studied.
The inquiry will be carried out in relation to the conceptual historical theory of a general transformation in political languages between 1750 and 1850, with France at its centre. This was a time of great political change, reflected in and affected by the political language. Fundamental ideas on the future changed as the notion of progress gained ground. In the same period, modern ideas on representation started to form. The study is relevant as a background to contemporary conflicting perceptions of our relation to future generations in political theory, economics and public discussions on sustainability.
Medverkande
Julia Nordblad (forskningsledare)
Populärvetenskaplig beskrivning av projektet
I en tid av klimatförändringar och allt effektivare teknik får vårt handlande konsekvenser för människor långt in i framtiden. Detta ställer frågor om vårt ansvar för framtida generationer. Många menar att vårt politiska tänkande och system inte förmår ta ansvar för framtida generationer, utan favoriserar nuet till vilket pris som helst. Står hållbarhet i konflikt med andra värden som demokrati och frihet?
Denna studie går tillbaka till den tid och plats då det moderna demokratiska tänkandet föddes, Frankrike i slutet av 1700-talet. Under denna tid sattes på många sätt ramarna för våra tiders centrala politiska begrepp, som frihet eller stat. I studien undersöks hur man förhöll sig till kommande generationer i diskussioner om hållbart skogsbruk, en het politisk fråga vid denna tid. Skog växer långsamt, och att planera och sköta den för därför med sig ett långt tidsperspektiv och begrepp om de efterkommande. Diskussionerna om skogsbruk aktualiserade därför olika sätt att förhålla sig till framtida generationer.
Undersökningen av hur man föreställde sig framtida generationer i det moderna politiska tänkandets början ger oss ett historiskt perspektiv på olika sätt att föreställa sig vår relation till kommande generationer idag.